Crazypie

Jag blir tokig av att inte veta. Att känna men inte våga, att vilja men inte känna.

Livet - en bubbla, en drivkraft, ett mål, en illusion.

Så, jag uppmuntrade dig men hur charmig du än må vara så är du verkligen inget för mig. Du får mig snarare att längta efter det jag vet att jag har 40 mil bort. Det mest fantastiska som någonsin hänt mig. Du är nämligen ännu ett snedsteg för mig, en parentes. Vill inte förlora det liv som du och dina vänner gett mig. Behöver det. Varför blir det alltid så att någon gillar mig? Vad har jag? En liten lusig tjej, nej men, jag är inget speciellt. Låt mig bara vara. Bli inte besatt av mig. Jag vill bara ha ett liv, ett med vänner, min älskade pojkvän och inga som försöker ställa till det.

Du får mig att tänka på sådant som redan var klart i mitt liv. Sådant som jag gått igenom redan, och jag gillar det inte. Mr 1, 2 och 4 är klara, jag vill inte ha en 5a! Låt mig bara vara :(

Hej då.

"You make me wanna die"

Du må vara charmig men mitt hjärta är inte för dig. Vi delar samma tro, har delat samma liv men vi är inte vi. Mitt hjärta tillhör någon annan, någon jag älskar mer än jag någonsin trodde jag skulle kunna älska någon.

Tänk på att leva som du lär? Om du tänker efter, vad får du för svar på dina böner?

svaret är inte jag, svaret är hitta dig själv. Vem är du egentligen?

honestly,

Saknar dig fast du står här mitt framför mig
Svart av askan å elden som syntes mil
Det var jag å ja gjorde det bara för dig
Fågel Fenix var djuret som gav sitt liv

För alla gånger som vi dansat
Å sjungit med fast ingen kan
Å aldrig låtsat bara chansat
Å sket i skolan för det kvittar
Va fan vet dom om vår romans
Ni kommer hitta oss i hamnen
För allt vi har gjort

:'(

Okej, svara mig nu, varför är du sååå fin?! Det är sjukt jobbigt att se dig varje dag! Ibland vill jag bara hoppa över dig, du är som en nallebjörn ibland, men samtidigt så spännande. Hmm, galet, du är allt jag vill ha då jag vill bli uppmuntrad! Gaaaalet, du vet hur det känns också! Slutaa vara så fin, charmig, så mycket min förut och nu inte alls lika mycket.. Hatar hela den här grejen att jag lärt dig allt och att du sedan bara använder det mot andra. Men fan alltså, jag har lärt dig bra. STOLT över dig (och mig..)! Men det bästa kommer alltid vara att jag är den du kommer ihåg, den som krossade ditt hjärta och gjorde dig stark inför kommande utmaningar. Jag skapade den du är nu. Du kommer alltid jämföra andra med mig och det känns grymt, förlåt! Jag må vara egoistisk men ärligt talat, allt var fan inte dåligt. Så kul vi haft, allt jag fått dig att känna, den kärlek du kände för mig, vi var bäst!

That we can find the words unspoken

My sense's about to brake

Now allow me to wait

'Til it's all dead

I'm afraid that it's dead.

"Hon var inte ett dugg bra på att kyssas i alla fall"

Vet inte hur jag ska känna just nu. Jag berättade allt för honom, vart enda snedsteg, varje ond plan jag satt i verket. Trodde jag skulle förlora honom, men det gjorde jag inte. Istället berättade han om de snedsteg han gjort. Genom att höra vad han gjort blir jag äcklad och känner mig kränkt, kan då riktigt tänka mig hur han känner sig. Jag har nämligen gjort minst 20 gånger mer saker än han gjort. Det får mig att känna mig dålig, samtidigt som jag är lättad över att han tagit det så "bra".

Jag behöver att du är intressant, spännande och gör mig glad. Det sista faller du på. Snälla, kom igen nu! Visa mig varför det blev vi? Hjälp mig hålla mig kvar vid mitt beslut?